Slut på semestern!

Hej!

Efter en lång, skön och händelserik sommar så är nu semestern slut. Har som ni märkt tagit ett break från bloggen, har varit skönt att ta en paus från datorn. Vad har jag gjort i sommar då? Jag hade en helt underbar resa med min familj till Portugal. Den bestod av shopping, sol, bad och fina omgivningar. Sen har jag varit till Värmland och sommarstugan och hälsat på mormor och farmor, vilket också varit supermysigt. Det sista jag hann med nu var en resa till Göteborg, där jag och Anna åt en otroligt mysig brunch. Love life.

Idag började allvaret, eller i alla fall skolan och jag fick information om mitt program. Jag ska läsa en master på KTH som heter Interactive media technology och idag träffade jag alla mina class mates, som för övrigt var väldigt många internationella. Kul, för då får man prata engelska varje dag! Här kommer en liten bildbomb från semestern.

xx

DSC09868DSC00074DSC00039DSC09992DSC00289DSC00166

En kärlek för koppar

Hello!

Hur är det med er? Själv mår jag fint. Kom hem från Göteborg i går, hängde med brorsan på roddtävling i Trollhättan, där han rodde hem ett brons i sprint-SM! Så stolt storasyster. Idag var jag tillbaka på jobbet igen och dagen startade med strålande sol, som övergick i regn, men nu verkar det ha klarnat upp igen.

Idag har jag handlat något riktigt fint. Trots att pengarna börjar sina kände jag att jag var värd detta. Eftersom jag älskar koppar (och frukost) så köpte jag i dag detta fina frukostset från Gustavsberg, Berså. Jag fyndade det på Myrorna för 360:- kronor! Detta är visserligen nyproduktion från 2007, men jag är så nöjd. När jag blir stor och har en stor lägenhet (eller hus) ska jag ha en stor samling koppar. Från alla möjliga tillverkare. Så mycket gillar jag koppar. Jag gillar Myrorna med, där man kan köpa så mycket fint som dessutom är väldigt bra ur ett hållbart perspektiv.

Natti natti.

xx
IMG_0686IMG_0681IMG_0679

Vakna allihopa, det är bästa dagen

Hej!
Äntligen fredag! Idag ska jag åka och hälsa på brorsan i Göteborg. Den här veckan har gått ganska fort trots att C inte varit hemma. I onsdags hängde jag med Martina och vi åt tapas på ett ställe som hette Bistro boheme på Drottninggatan. Sen gick vi till Gården och tog en öl, så mysigt. Maten var dessutom jättegod. I går hade jag mer tjejkvalitetstid med Frida och hon bjöd på mat, vi drack något glas cava och smågodis. Riktigt härliga tjejkvällar! Man behöver verkligen det ibland, att bara umgås med personer som man verkligen tycker om och som ger en massa energi. Nu ska jag fortsätta jobba och sedan njuta fullt ut över fredagskänslan och att det är helg.
xx

En hand dom behöver

Jag läste ett inlägg på Facebook i förra veckan som berörde mig lite mer än vanligt. Jag ska vara ärlig och säga att det inte längre händer så ofta, eftersom att det är svårt att bli berörd av alla miljontals saker som läcker ut i detta ständiga mediebrus, där inlägg om sorg och orättvisa blandas med gulliga kattvideos.

En vän till mig skrev inlägget och hon inledde texten med att bedja till oss vänner att vi skulle läsa i genom den långa raden av meningar som hon nu skulle skriva. Hon vädjade till oss att inte sluta läsa och ta texten på allvar eftersom orden var viktiga. Texten handlade om en pojke som satt på tunnelbanan. En pojke som grät hejdlöst och vars sorg var gränslös. Texten handlade om hur alla människor som satt på tåget ignorerade pojken, ja, till och med bytte platser för att komma längre i från honom. Då fick hon nog. Hon gick fram till pojken och kramade hans hand. Pojken berättade att han hade lämnat hela sin familj och kommit till Sverige och nu kände han sig ensammast i hela världen. Ingen såg eller förstod honom. Och hon kramade hans hand, när ingen annan ville se.

Tänk om fler som du fanns. Ge dom en chans.

Det finns värre brott som mänskligheten begått än att ignorera en ensam pojke på en tunnelbana. Varje dag sker saker, som gör att medmänskligheten bit för bit förtvinar. Men denna text träffade mig med full kraft. Varför? För att jag kände igen mig. För att jag en gång var flickan som var ensammast i världen. Som satt på en bänk och grät hejdlöst och vars sorg var gränslös. Som grät så att hon inte kunde andas ordentligt. Jag befann mig i ett annat land, där jag var ensam och oförstådd. Ingen förstod mig och jag hade inga vänner. Jag förstod inte kulturen. Jag förstod inte språket. Sorgen var så stor att hela kroppen skälvde av smärta.

Ge mig andrum, luften den blev svart och får mig att må illa. 

Jag var som pojken och därför berörde texten mig. Jag kände igen hans sorg och förstod honom. Så tänkte jag en gång till. Jag varken var eller är som pojken. Under tiden utomlands fanns hela tiden min familj med mig. Alla mina vänner fanns kvar och levde när jag kom hem igen. Mitt hem fanns kvar och såg likadant ut som innan jag åkte. Mitt hemland blödde inte. Pojkens familj finns inte med honom i Sverige. Hans vänner kanske inte lever. Han kanske inte kan åka tillbaka till den stad som han kommer i från och hans hem kanske inte finns mer. Hans hemland blöder.

Vilken luft finns det att andas när bomber faller ner? Vilken luft finns det att andas när hem inte finns mer?

Det är dags att vakna nu. Jag skäms för det faktum att vardagsrasism normaliseras genom organiserade gränskontroller. Världen är full av så mycket hat just nu, så sträck ut din hand och hjälp till. Ge så mycket som du kan, även om det bara handlar om att krama om en hand eller omfamna en ledsen pojke. För det handlar inte längre om dig eller mig. Jag är en del av vår värld och jag vill inte leva i en värld där endast vissa människor är värda att ha samma rättigheter och friheter som mig.

Sträck ut en hand och visa respekt, kärlek och omtanke. Klyschigt nog är hoppet det sista som lämnar människan och jag lever på hoppet om att medmänsklighet kommer övervinna hatet.

 

Underbara Brattsand

Hej!

I helgen var jag äntligen och hälsade på mormor i Brattsand, sommarstugan i Värmland. Det var så mysigt. Solning, god mat, bad i Vänern och blåbärsplockning var det enda som stod på schemat. Måste åka dit snart igen! Idag fyller C år, men han är på roadtrip i Europa så jag har grattat honom på facetime. Sen firade vi förra veckan och åt tårta, som jag hade bakat själv faktiskt.

I veckan blir det mest jobb. Jag har hunnit med att träna fotboll och storstädat. I morgon ska jag träffa Martina och i helgen ska jag åka till Göteborg och hälsa på Karl. Han ska tävla så jag ska följa med och vara supporter. Hoppas ni får en härlig vecka.

xx

DSC09786DSC09730Stugan från helgen och TB från midsommar